Syfte: Att analysera anv?ndningen av l?nord i japanska genom en studie av utvalda ord i Sanseid?s ?rliga lista ?ver nya ord mellan 2015 och 2024. Fokus ligger p? att analysera varf?r och hur dessa l?nord anv?nds. Teori: Trendande l?nord i det japanska spr?ket reflekterar aktuella samh?llsfr?gor och v?rderingar, vilket g?r dem till en indikator p? hur dessa fenomen p?verkar spr?ket och det japanska samh?llet. Metod: Kvantitativ analys anv?nds f?r att identifiera trender i l?nordens f?rekomst och ursprung i Sanseid?s listor. Kvalitativ analys unders?ker l?nordens samh?lleliga och kulturella funktion, med hj?lp av nyhetsartiklar. Resultat: L?norden som analyserades djupare gav en unik bild som ger en b?ttre f?rst?else av hur Japan ser ut och fungerar..

Att attrahera kompetent personal a?r mycket avgo?rande fo?r att fo?retag ska prestera va?l i framtiden, och fo?r att lyckas med detta a?r det viktigt att fo?retag har ett bra anseende. Anseende a?r dock en komplex tillga?ng och besta?r av flera dimensioner. Syftet med denna uppsats a?r att ta reda pa? vilka dimensioner av anseende som a?r viktigast fo?r att attrahera kompetent personal.

Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.

Syftet med denna uppsats var att belysa vilka faktorer som påverkar konsumentens benägenhet att välja ekologiskt producerad mat. En surveyundersökning gjordes bland konsumenter i Stockholm och Luleå. Vår studie visade att den ekologiska matkonsumenten är hälsomedveten, lojal mot vissa ekologiska märken och anser även att ekologisk mat är bättre för hälsan. Studien visade även att det ekologiska konsumentköpbeteendet påverkas av konsumentens attityder och värderingar om ekologiskt producerad mat. .

Neuromarketing kan beskrivas som ett redskap som företag kan använda för att förbättra effektiviteten i sin reklam. Beslutprocessen är komplex och emotioner, fördomar samt andra faktorer kan påverka konsumentens beslut. Det kan därför vara svårt att genom traditionella marknadsundersökningar producera valida resultat som inte skadas av förutfattade meningar och eventuella efterkonstruktioner. Detta nya företagsekonomiska multidisciplinära område neuromarketing väcker både nyfikenhet och intresse men även kritik och ifrågasättanden. Förmågan att tyda konsumentens hjärnaktivitet skulle kunna medföra att neuromarketing öppnar konsumentens svarta låda, vilket innefattar dennes känslor och preferenser.

Syfte: Att unders?ka hur projektifiering p?verkar kulturella initiativ och deras f?rm?ga att skapa varaktig samh?llsf?r?ndring. Studien belyser de utmaningar och m?jligheter som uppst?r n?r kulturella akt?rer navigerar i en projektbaserad sf?r. Teori: Studien utg?r fr?n Standings (2011) teori om prekaritet samt institutionell teori.

L?rare f?rv?ntas ha en god samverkan med f?r?ldrar. Forskningen st?djer id?n om en god l?rar-f?r?ldrarelation, d? den gynnar barnens utveckling i skolan. Denna studie lyfter l?rarnas perspektiv p? relationen utifr?n olika principer p? hur relationen b?r se ut.

Idag konsumeras det allt mer och det är konsumtionen som står i centrum för denna rapport. Det stadiet som vårt samhälle befinner sig i nu, namnges ofta konsumtionssamhället. Det har skett en förändring inom konsumentens inställning till konsumtion. Hemelektronik är en bransch som tydligt märker av detta skifte i samhället, och därför har vi valt att avgränsa vår rapport till detta område. Denna rapport skall ge en ökad förståelse om säljarens medvetenhet av de teorierna som formar konsumentens beteende i dagens samhälle, av konsumtion inom hemelektronik.

Syftet med uppsatsen är att analysera och studera hur man skapar en position för Functional Food produkten i konsumentens medvetande, det vill säga undersöka vilka positioneringsstrategier svenska Functional Food produkten har, och vilka marknadsstrategier företagen har använt för att skapa önskad position i konsumentens medvetande. Genom fallstudier undersöker och analyserar vi hur företagen har lanserat och positionerat sina Functional Food produkter mot intressanta marknadssegment. Syftet med fallstudier är att exemplifiera vilka positioneringsstrategier Unilever och Skånemejerier använt sig av och under vilka förutsättningar de har lyckats nå en position med sina Functional Food produkter på den svenska marknaden. Det empiriska materialet har kompletterats med expertintervjuer. Den teoretiska referensramen utgörs av tre teoriområden, Innovation, Diffusionsprocessen samt Positionering, där vi fokuserar på skärningspunkten mellan dessa.

Syfte: Uppsatsen syfte är att ur ett konsumentperspektiv förklara huruvida det finns ett samband mellan konsumentens upplevelse av variationen och förekomsten av EMV inom ett sortiment. Teori En genomgång av befintlig teori rörande områdena konsumentupplevd variation, konsumentupplevd kvalite och EMVs inverkan på faktisk variation som har legat till grund för utformning av vår teoretiska referensram. Metod: För genomförandet av uppsatsen har vi ett deduktivt angreppssätt. Utifrån våra hypoteser har vi utfört en kvantitativ konsumentundersökning. Vidare har undersökningen utförts i två olika butiker med väldigt lika förutsättningar, förutom att EMV endast förekommer i den ena butiken.

E-handel mellan företag som säljer hemelektronik och svenska konsumenter har blivit vanligare de senaste åren. Trots den kraftiga tillväxten är konsumenter fortfarande ifrågasättande till tryggheten med att handla över Internet. Med hjälp av teori har aspekter identifierats som påverkar konsumentens förtroende till en webbutik. Aspekterna delas in i fyra kategorier; influensbaserade faktorer, upplevelsebaserade faktorer, personlig inställning och erfarenhetsbaserad inställning. Med en kvantitativ studie har vi undersökt vilka faktorer som är viktiga för att konsumenten ska känna förtroende till en webbutik när den handlar hemelektronik.

Syfte: Syftet är att förklara hur tillfredställelse, förtroende och engagemang inverkar på varumärkeslojalitet i en kontext av självservice.Hypoteser: Följande hypoteser är uppsatta av författarna:H1: Tillfredställelse har en inverkan på konsumentens varumärkeslojalitet i en självservicekontext.H2: Förtroende har en inverkan på konsumentens varumärkeslojalitet i en självservicekontext.H3: Engagemang har en inverkan på konsumentens varumärkeslojalitet i en självservicekontext.Teori: Varumärkeslojalitet; tillfredställelse, förtroende och engagemang.Metod: EnkätundersökningSlutsats: Hypotes1 kan utifrån den här studien accepteras. Hypotes 2 kan utifrån den här studien accepteras. Hypotes 3 kan utifrån den här studien accepteras..

Vårt ämnesval är företag som marknadsför sig via personliga bloggar. Vi som har utfört denna studie läser bloggar dagligen och har ofta reagerat på hur vanligt det är med företag som använder personliga bloggar som marknadsföringskanal. Studiens Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur konsumenten ser på bloggar som marknadsföringskanal. Vi har även undersökt två delsyften: Hur konsumentens syn på företagets varumärke påverkas när företaget väljer att marknadsföra sig på personliga mode- och skönhetsbloggar, samt hur konsumentens beteende påverkas rörande faktiska köp..

Forskning visar att 65 procent av konsumenternas köpbeslut av dagligvaror fattas i butikerna. Denna studie syftade till att studera konsumenters medvetenhet om tv-reklam i dagligvarubutik, hur deras köpbeteende påverkas, och i vilken grad kognitiva och perceptuella faktorer inverkar på om tv-reklam medvetet uppfattas av konsumenten eller inte. Endast fyra av 120 konsumenter upptäckte den tv-skärm som de stått intill och ingen mindes vad tv-skärmen visat, en stark indikation på att konsumentens uppmärksamhet kan vara mycket svårfångad. Huruvida visad reklamfilm var försedd med ljud och prisuppgift eller inte tycktes inte ha någon effekt på konsumenternas medvetenhet och ingen försäljningseffekt kunde påvisas men generella slutsatser kräver ytterligare forskning. Fortsatt forskning kan även undersöka konsumentens mottaglighet för tv-reklam på olika platser i butiken..